Den lilla paniken som kryper fram när man inser att man kanske skulle ha gått upp när klockan ringde. Vera sov, och jag sov och riktigt sönt var det med! Men nu blir det att lägga på ett kol. Har mycket som ska fixas innan vi åker i eftermiddag. Det ska handlas, packas, göras matsäck och en massa mer där i mellan! Vera är som en liten studsboll just nu, som hoppar upp och ner och frågar "när ska vi åka? När ska vi åka?". Jag tror att det är någon som ser fram emot våran lilla semester.